Didaktisk modell

Jag har valt att göra en väldigt enkel modell till denna uppgift, med centrala faktorer såsom läroplan, elever, lärare, målsättningar (lärandemål) och bedömning samt inkludering. Jag utgår i min modell från att eleverna är i centrum av den enkla anledningen att vi inte skulle ha undervisning om vi inte hade elever. Det är ändå för eleverna vi har dessa faktorer jag nu valt att omringa eleverna med i denna modell.

Som speciallärarstuderande vill jag se varje individs möjlighet till utbildning och att lära sig. Som lärare bör du komma ihåg att alla elever är olika och kanske kommer från andra kulturer och hemförhållanden. Det kan vara svårt för en lärare att tillgodose alla elevers behov i och med att allas behov är unikt. Alla barn lär sig inte bäst på samma sätt, och alla har inte samma intressen. Det är så mycket som gör läraryrket svårt; Hur ska man egentligen hitta en modell som fungerar för alla elever? Och framför allt, vad ska man prioritera först?

Undervisningen utgår från läroplanen, det är därför jag valt att lägga läroplanen högst upp i min modell. Alla faktorer i min modell hänger på något sätt ihop så jag har valt att göra min modell i ett sorts diagram, där alla faktorer någonstans flyter samman till en helhet. Medsols går vi till lärandemålen och bedömningskriterier som är centrala delar av undervisningen i skolan. Lärandemålen och målsättningarna ger både lärarna och eleverna en inblick i vad som ska läras och vad som förväntas av dem. I den nya läroplanen har nu elevernas egen utvärdering och bedömning börjat föras fram, vilket också ger en ny utmaning för lärarna. Roseanna Bourke och Mandia Mentis (2013, Self-assessment as a process for inclusion) menar att självvärdering och bedömning är en del av inklusion. Dina egna tankar, mål och åsikter är viktiga för att komma sig någonstans, annars i vardagen men också i undervisningen. Att vara inkluderad i undervisningen betyder inte nödvändigtvis att man endast inkluderar elever med särskilda behov.

”self-assessment, particularly, makes their sense of identity and belonging visible” (Bourke & Mentis, 2013)

Läroplanen nämner bedömning som en respons till eleverna, en respons som ger eleverna en uppfattning om sig själva “som lärande individer”. Jag vill här också ta fram titeln från en artikel av Katarina Schenker (2014): “Likvärdig bedömning ≠ likvärdig undervisning”. Det här vill säga att alla inte har samma förutsättningar för inlärning. Fastän alla barn bedöms lika, behöver en del mera stöd för att komma till samma slutresultat.

“En del behöver mer för att få lika mycket”

Näst i tur är lärarens roll. Läraren måste vara en del av klassen och det lönar sig också om han eller hon har en god relation till sina elever och att de fungerar tillsammans. Mikael Jensen (2012) har funderat över vilken känsla läraren speglar och skapar hos eleven. Det har spekulerats om en god närhet både fysiskt och psykiskt kan ha en positiv inverkan på det kognitiva lärandet. Det här är något som förstärks från flera olika teorier. Någonting som Jensen också skriver om är just detta med hur man beter sig gentemot eleverna. Bemöter man dem jämlikt och kanske också berättar en och annan personlig detalj ökar troligen elevernas känsla av närhet till läraren.

Inkludering och differentiering. Att inkludera elever med särskilda behov kan tänkas vara en utmaning för många, men också förstås beroende på svårighetsgraden. En elev som integreras i vanlig klass kommer troligtvis att ha andra hjälpformer och anpassningar i vardagen som lärarna bör känna till. Att få föräldrarna att intressera sig för barnets skolgång och svårigheter och det är också bra om lärarna och övriga personer i elevens omkrets har en god relation för att inkluderingen i vanlig skola och klass ska fungera så bra som möjligt. (Godovnikova, 2009). Här ska vi också komma ihåg att det är alla elever som inkluderas i klassen, och alla är unika.

 

KÄLLOR:

Bourke, R., & Mentis, M. (2013). Self-assessment as a process for inclusion. International Journal of Inclusive Education, 17, ss. 854-867.

Godovnikova, L. (Oktober 2009). The Conditions for the Integrated Education of Children with Impaired Development. Russian Education and Society, 51.

Jensen, M. (2012). Kommunikation i klassrummet. Studentlitteratur AB, Lund.

Schenker, K. (den 26 september 2014). idrottsforum. Hämtat från Likvärdig bedömning ≠ likvärdig undervisning: http://idrottsforum.org/forumbloggen/likvardig-undervisning-%E2%89%A0-likvardig-bedomning/

 

 

 

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014